godmorning

jag skulle till stan, så jag tog bilen och gav mig iväg. när jag kom in till stan tänkte jag att, jag parkerar bilen och så går jag mellan alla ställen jag ska till. jag gick till magazin och träffade pernilla. så gick vi omkring inne på citylivs. och dom hade tydligen börjat bygga om, eftersom det var typ tomt där var frukten brukar stå. så kom det en massa byggare, och en av dom var erik bergman haha, han frågade mig om jag vill stå modell när dom hade byggt klart. han höll på och tjatade och tyckte att jag skulle passa så bra. men, så lade han till, inte för att du har så fint ansikte men..

pernilla och jag gick ut därifrån och gick till ziczac, så träffade vi på solli där inne. dom hade fått in mass nya kläder från stylein. så stod jag och kollade på mina favvoklänningar, och höll upp dom osv, så kommer pernilla fram och säger "domdär köpte jag i förrgår, dom är fina, visst?". fyfan vad orättvist tyckte jag, och sa att nu går vi härifrån, för jag ska fara hem.

så gick vi mot zooligan, och ut genom den dörren mot parkeringen, men i sista sekund sa solli, nejmen vi måste ju gå till fantasia och äta! okej sa pernilla (fantasia låg där var zooligan ligger) och så gick dom och ställde sig i kö för att käka pizza. jag gick ut och började fundera på var jag hade ställt bilen. jag gick omkring skitlänge och letade på alla parkeringar jag nånsin har stått på och lite till. men jag hittade den inte.

så jag gick tillbaka in till fantasia och där satt solli och pernilla. solli såg helt chockad ut. så gav pernilla ,mig telefonen och sa "läs vad jag har skickat runt till folk". jag tog telefonen och läste. det stod typ "jag blir så trött på madde, hon håller på hör av sig till mig hela tiden. hon messar och ringer och jag vill inte prata med henne! fan kan hon inte sluta, ååh".

jag kollade på pernilla, och hon på mig. hon bara "fattar du inte madde, jag är ju kär i dig!" jag blev chockad och sa, "men pernilla haha detdär är inte sant det vet du", och så gick vi och letade efter min bil. solli och jag gick in i ett buskage bakom ett hus, och så helt plötsligt föll vi från himmelen i 100 km/h tillsammans med en massa blad. vi landade på marken precis brevid min bil och vi alla 3 hoppade in. vi körde ner mot arken längs nygatan och helt plötsligt bled hela mariehamn jätteobehagligt mörkt och blåsigt. fyfan vad läskigt tänkte vi, och så vände vi om i korsningen vid strandgatan.
... och så vaknade jag

vilken jobbig och verklig men ändå overklig och störd dröm jag hade inatt alltså. resultatet av den är att jag ÄNNU mer vill ha stylein klänningarna från ziczac, och att jag saknar pernilla och solli. nu ska jag ta mig i kragen och fara till stan på riktigt.