tisdag, januari 31

THE INVISIBLE


Fråga: Varför kommer jag inte på sådana här fantastiska idéer som att klä in ett par kilklackar helt i speglar och kalla det "The invisible shoes". Andreia Chaves, you genius.


THE NEXT BIG THING?


Fortsätter spåna på frisyrer och färger tills efter Vietnamresan. Riktigt ljust och askigt med lugg är helt awesome snyggt på Jing Ma, här i kinesiska Vogue fotad av Lincoln Pilcher, men kanske i en lite nedtrappad version på mig? Kanske? Får se.

ZARA SHOES


Hur awesome är det inte med kontakter i Stockholm som kan pröva och klämma på skor åt en samma dag som man får en craving? Nu vet jag att jag kan stryka dessa från min lista över skor jag måste ha innan jag dör.

OH THE JOY!




Städar, rakar benen, planerar soppkok, sorterar papper, tvättar och puffar soffkuddar. Imorgon kommer min pojkvän hit igen. Lyxigt or what?

måndag, januari 30

SITZ


Såhär såg det ut i fredags när jag attendade på min andra sitz på tre år. Konstaterade än en gång att det inte är något för mig. Liksom, man får inte klä upp sig, man sitter med folk man inte känner (även om de visar sig vara jävligt trevliga, som till exempel Jenny på bilden), man får inte dricka vad man vill och maten är äcklig. What's the fun in that?

STRAPS


Svarta heels är kanske inte helt obekant en av mina passioner i livet. Just nu drömmer jag mest av allt om de helt fantastiska orginalen från Céline nedan, men kunde väldigt mycket tänka mig budgetalternativen ovan också.  Bilden lånade jag av Marcella.

FÖR HEMSKT

Här om dagen dog ännu en ung åländsk kille alldeles för tidigt. Dog. Borta. Vissa saker är verkligen för stora och hemska för att man ens ska våga och vilja förstå dem. Trodde till exempel aldrig jag skulle sitta och gråta till en sommarfilm om snipor, but there's a first for everyting. Mina tankar går den här veckan till Tottes familj och vänner. Förstår inte varför sånt här ska behöva hända.

söndag, januari 29

SVERIGES COOLASTE MORSA


Igår spenderade jag största delen av dagen sängliggandes. Inte för att jag var särskilt trött eller ledsen, men jag var helt fast i en blogg. En mammablogg. Cecilia Blankens mammablogg. Om hon lyckas få mig att vilja ha barn så måste hon kunna få vem som helst att vilja det. Jag skrattar så jag får ont i magen och jag bubblar av kärlek när jag läser. När jag blir mamma vill jag vara precis som Cecilia Blankens. Kunde inte sluta skratta åt det här inlägget. Och sen älskar jag hur skön attityd hon har till sina döttrar, typ som i det här inlägget.

Jag tror vi lämnar det där, vill ni ta ett själva hittar ni numera hennes blogg i min länklista eller HÄR.