Här om dagen dog ännu en ung åländsk kille alldeles för tidigt. Dog. Borta. Vissa saker är verkligen för stora och hemska för att man ens ska våga och vilja förstå dem. Trodde till exempel aldrig jag skulle sitta och gråta till en sommarfilm om snipor, but there's a first for everyting. Mina tankar går den här veckan till Tottes familj och vänner. Förstår inte varför sånt här ska behöva hända.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar