Solsken, smält snö på brun lerig mark, värme i luften men kyla i vinden. Allting är stilla men ändå är allting i rörelse just nu. Mycket som ska hända men som inte riktigt kommit till skott än. Känns som att jag inte har så mycket att säga till om i mitt eget liv. Väntar på bättre tider och lyssnar på Den svenska björnstammens "Svalkar vinden". Fångar känslan väldigt, väldigt bra tycker jag. Det är något med stämsång och vårluft som säger frihet och hopp om framtiden. Fuck vad filosofiskt det här blir. Av bara två vinglas?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar