Den här Konydebatten fortsätter, och jag vill såklart varken råda er att göra det ena eller det andra. Eftersom det blev ganska stor uppståndelse över mina två inlägg tidigare så känner jag att jag behöver rentvå mitt samvete lite. Det finns mycket att säga, men jag tycker Ylva beskriver hur jag känner ganska bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar