till min bästa vän

varför loggar du ut från msn och svarar inte i telefonen? varför kan vi inte vara sams och tycka om varann och vara med varann alla dagar föralltid om du så vill? varför blir det alltid sånt jävla nojs om just det här? det är så jävla jävla jävla jobbigt att behöva välja sida när den ena verkar uppskatta en mera, och den andra bara är så självklar och har alltid funnits där. det blir så tungt att förklara hur jag känner, men du vet hur det är när man är tre, du har ju fan själv varit med om att bli lite utanför, (hur jävla töntigt det nu än låter) och jag vet att du vet hur det känns. just därför förstår jag inte hur du inte kan förstå att hon ibland försöker använda dig mot mig för att känna sig trygg och stark.

jag älskar fan dig ditt pucko, och jag blir så jävla lipis när det ska vara såhär. jag VET att vi inte har umgåtts på ett tag, och jag VET att jag har varit med dom mera på sista tiden, och jag VET att jag inte heller kanske alltid har rätt, men kan du snälla försöka förstå min situation så ska jag försöka förstå din. är man så jävla lika så bråkar man väl lätt antar jag, men det är så jobbigt att inte få säga vad man har på hjärtat och vad man tycker, utan får sitta här som en lipande gris.

jag vet inte, men det är så svårt att få ur mig vad jag vill säga, för det känns som du har en helt annan syn på det hela (vilket du HAR), och jag blir galen när du inte kan förstå att det inte ÄR som du TROR. kan du försöka förstå iallafall, jag vill förstå dig. jag älskar dig, igen.

snälla ring eller messa mig