inatt har jag haft jobbigaste feberdrömmarna ever. i en av dem var jag ägare till en liten orm som
jag älskade. dock älskade den inte mig tillbaka då den försökte bita mig varje gång jag plockade
upp den. nu är det inte så att jag har fobi för ormar - som tillexempel min lillasyster har - men
jag tycker att de är jävligt obehagliga och opålitliga. detta avspeglades jävligt bra i drömmen. jag
var av någon orsak tvungen att hela tiden plocka upp den där ormen och visa den åt folk - och
varje gång försökte den bita mig. och även fast jag höll i huvudet likt steve irwin himself så
lyckades den ibland bita mig på så jävla många ställen. för varje träffande hugg så domnade min
kropp successivt (ja, det är mitt nya favoritord) bort. trots detta så tog jag ändå upp den där
jävla ormen ur sin låda gång på gång på gång. så vaknar jag och hittar finaste ormringen hos
vanillascented.
coincidence?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar