jag har ett rött brännmärke på låret. hur jag har fått det? nej jag har inte kokat vatten
och spillt eller beblandat mig med eld, som normala människor - nej.
inatt när jag kom hem från min invigningskväll på ollis..
(som förövrigt var över förväntan, jag satt hemma och lipade över att jag missade
gulisintagningen med poängjakten och allt det där, när asta ringer och säger med skakig
rysk brytning "madde jag vill inte vara här mer, jag har haft ett skavande snöre i skrevet,
en kondom på huvudet och gul färg i ansiktet och nu har mitt lag gett upp, kan vi hitta på
nåt annat?". slutade alltså med att jag ändå for ner på stan. asta fick snällt vänta ensam på
en bänk vid den hukande stenmannen i en fontän på torget medan jag slängde på mig min
ramonestisha, en puffig kjol och min kavaj, som för övrigt är mitt nya favoritplagg, och sen
cyklade skitsnabbt över våldtäkts - även kallad brändö - bron. efter att asta hade ätit en
vegeburgare - ni måste testa dem om ni inte har gjort det redan - på hese så hängde vi med
cissi på ollis och drack öl. det var mysigt där, indeed. kan bra tänka mig att hänga mer där.
end of parentheses.)
..så var jag lite småfull och lycklig. klockan var ungefär halv två och jag kände mig inte
tillräckligt trött för att gå och lägga mig eftersom vi ändå var lediga idag. så jag slängde
igång datorn, lade (väldigt osmidigt och skramlande har jag fått berättat i efterhand) in en
karelsk pirog i micron och lade mig på soffan med den och datorn i famnen.
jag surfar in på facebook och skriver en statusuppdatering, kollar om jag fått några
kommentarer på bloggen och .. så vaknar jag av att låret pirrar. munnen har
klibbat fast och det svider i ögonen. jag fattar ingenting om vad jag befinner mig och vad
som händer. kollar på klockan som visar halv fem och vrider huvudet för att ta reda på vad
som orsakar smärtan på låret. det är datorn. eller rättare sagt - datorns kokheta batteri som
är placerat på min ljumske, som nu är täckt med en stor mörkröd fläck. smärtan är total.
ni vet hur det är, om man slår sig och får lite ont - så ökar smärtan med hundra procent
när man ser blod. eller i det här fallet då - ett brännmärke. jag blev så omtumlad att jag
bara gick rakt i sängen utan att tvätta bort varken sminket från ögonen eller gulis-shoten
från tänderna. kände mig superfräsch när jag vaknade imorse.
men fläcken på låret hade åtminstone minskat från tio centimeter i diameter till två komma
fem, och nu ser det mest ut som att en liten liten liten hare har skuttat
på mitt lår. alltid nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar